Repliker. Några studier av musikalisk form

Hall, Lennart           

280 kr

Förlag: Bo Ejeby Förlag
384 s. Inb. Förord av Jan Ling
Artikelnr: BEF - 684


Här följer Sven Smedbergs minnesord över Lennart Hall (Arvika Nyheter 12 november 2020):

”Det händer att elever lämnar en lektion gråtande. Det är kanske inte vanligt men det händer. Något tråkigt kan ha hänt, mer sällan beror gråten på att någon gläds eller hänförs.
Professor Lennart Hall har lämnat oss i en ålder av 82 år. Han sörjes närmast av hustru Barbro, barn och barnbarn, men också av en stor skara kollegor och studenter från en mångårig gärning som lärare vid Musikhögskolan Ingesund och i Göteborg på universitetets musikvetenskapliga institution, och senare på Musikhögskolan, där från år 2000 med professors titel. Hans ämnen var musikteori, interpretation, musikhistoria och formlära. 1995 blev han ledamot av Musikaliska akademien. Hallstudion i högskolebyggnaden Artisten i Göteborg har uppkallats efter Lennart.
Lennart Hall föddes 1938 i Ekshärad, tog studenten i Karlstad, tjänstgjorde tidigt på orgelpallen i Norrstrandskyrkan, tog kyrkomusikerexamen och examen i teoripedagogik i Stockholm, tjänstgjorde som organist i Svenska kyrkan i Paris innan han tillträdde som vikarie vid Folkliga musikskolan på Ingesund.
Om Lennarts undervisning heter det ofta att han hänförde. Han hade förmågan att som få uppenbara musikaliska och kulturella sammanhang, eller ”sambandet mellan musiken och livet”, som hans kollega och vän Jan Ling säger i förordet till Lennarts Repliker, en samling essäer som slår en hisnande båge från Heinrich Isaacs medeltida körvisa Innsbruck ich muss dich lassen till Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire. Han rörde sig obehindrat mellan Bachs Actus tragicus och Evert Taube. Det hände, som sagt, att studenter lämnade lektionen gråtande.
Denna breda kulturella orientering fanns med redan i Lennarts examensarbete 1962, förelagt av den beundrade läraren Bo Wallner. Det bestod i en serie av föreläsningar kring Arnold Schönbergs stråksextett Verklärte Nacht från 1899 och dess förhållande till den dikt av Richard Dehmel som är styckets förlaga. Således en analys av både musikalisk och litterär gestaltning. De som åhörde minns det än i dag.
Speciellt ihågkommen är Lennart för undervisningen i vad han kallade ”strukturlyssning”, ett flerårigt kammarmusikprojekt där studenterna analyserade musiken med instrument i hand och som väckte intresse långt utanför Göteborg.
Göran Tunström kom och satte sig i ett hörn och antecknade vad han hörde; han behövde kammarmusikaliskt material för sin roman Skimmer.
Lennart tvingades tyvärr tillbringa mycket av sin sista tid på Arvika lasarett, på AKKVA och på Vågen. En kollega besökte honom och frågade vad han sysselsatte sig med. Lennart svarade: Iliaden.
– Varför?
– Det är dramat …”

”Repliker” är ett urval av professor Lennart Halls närläsningar av västerländsk konstmusik genom mer än fyra århundraden med början hos Heinrich Isaac och Monteverdi. Här möter vi den Orfeo som med renässansens självmedvetenhet fastställer sin individualitet: Orfeo son io – Det är jag som är Orfeus. Men redan skymtar målet för den långa exposén: Arnold Schönberg där han ställt sig i farstun till moderniteten i färd med att vidareföra arvet från Bach, Beethoven och Brahms. Mellan dessa poler behandlas verk av Händel, Roman, Haydn, Mozart, Beethoven, Schubert, Brahms, Chopin, Debussy och några till.
Texterna redovisar erfarenheter av 40 års undervisning i strukturlyssning, lektioner/repetitioner som när de inleddes på 1970-talet lockade åhörare från när och fjärran till Musikhögskolan i Göteborg. Således är dessa essäer repliker i ett samtal om musikalisk form. I dem problematiseras och fördjupas innebörden av begrepp som sonat, kontrapunkt och serialitet, varvid oväntade historiska sammanhang uppstår.
”Repliker” är även ett uttryck för det förtjänstfulla i att betrakta den instrumentala frasen som en verbal utsaga med referenser till operaarian – den musikaliska gesten låter sig analyseras med termer hämtade från metriken, från litteraturstudiet.
Bokens mittvalv utgörs av en detaljerad analys av Beethovens pianosonat opus 2 nr 2, vilken framstår som både länk och vattendelare i den europeiska musikhistoriens växling mellan tradition och förnyelse.
När dessa musikaliska insikter nu görs tillgängliga i ett tjugotal skarpsinniga och underhållande essäer skapas efter granskningens sönderdelning nya sammanhang – ny musik. Efter sönder följer samman.

”En bok av den här typen är inte bara en kort summering av ett långt livsverk, det är också och inte minst en guldgruva för den som söker information som går utanför skivkonvolut eller biografiska skildringar och förmedlar personlig entusiasm och infallsrik lärdom.” (Carlhåkan Larsén, Opus)

”… en för svenskt musikliv synnerligen viktig bok … Lennart Hall har givit musiksverige en gåva, en bok, som med sin personliga berättarton är intellektuellt underhållande. Som läsare kommer man ofta på sig med att le åt finurligt formulerade bilder och åt knivskarpa sentenser som i få ord summerar komplexa samband … Lennart Halls ’Repliker’ är just repliker i ett evigt samtal om konstens magiska ’hur’ och är angelägna utsagor för alla musicerande – om så redan på parnassen eller på väg i trappan!” (Sverker Magnusson, Arvika Nyheter)

 

Recensioner

Det finns inga produktrecensioner än.

Bli först med att recensera “Repliker. Några studier av musikalisk form”